Igår var jag och Brian ute på ärenden och på vägen hem såg vi en stor rökpelare längre fram, trodde att det brann först men sedan kom jag på att det måste vara museitåget som kom. Vi spurtade ikapp och hann ta lite bilder och en film. Visst är det fint! Min farfar var lokförare i Ystad i slutet av 40-talet så han har kört det tåget när det gick i ordinarie trafik, är rätt häftigt tycker jag.
Var en bra dag utom att vi tog en promenad med hundarna på stranden i Kåseberga på morgonen vilket hade varit helt underbart om det inte hade varit en man där som var så elak mot sin hund så att jag var helt skakis hela dagen. Jag är verkligen ingen förespråkare av våld men ibland har man väldigt god lust att låta folk få smaka på sin egen medicin. Jag sitter dock inte i häkte nu men jag sa åt honom att jag inte förstår varför han ska ha hund om han ska vara elak mot den, men han och hela familjen med småbarn och flera vuxna bara gick vidare. Är ett bra föredöme för barnen att om hunden (som dessutom bara var en valp) bara vill gå fram och hälsa på våra vovvar så slår man den först i huvudet och sedan vrider om nosen på den jättelänge så den skriker. Då vrider man om nosen lite till. Fy vilken vidrig familj, kommer ha mardrömmar om det där resten av livet. Så otroligt frustrerande att man inte kan göra någonting, tror inte precis att Kurt Wallander kommer att rycka ut och bura in dem om man skulle ringa Ystadpolisen tyvärr.